Koftan

Sent om sider kommer nu en bild på den färdiga koftan. Den är fortfarande lite stor på dottern, men hon gillar den ändå.
 

Koftan.



Koftans alla delar är nu äntligen färdiga och ska bara monteras. Det här är förstås ett tag sen och hela koftan blev färdig när vi var i Korpis för nån vecka sen. Själva koftan kommer på bild senare. Det var så konstigt ljus när jag tog bild att färgen är helt fel.

En tubsocka till

Efter att ha sett de fina sockarna mamma höll på att sticka till syster Sara visste jag helt plötsligt vad jag skulle sticka av det fina Opalgarnet jag fick av syster iDa. Nu är de snart färdiga, men i min takt kommer de väl att dröja ett litet tag till därför blir det en bild på den ena. Den andra kommer ju att se likadan ut.

Tubsocka

Tubsockorna jag stickade till sonen i rött och grått har varit färdiga ett tag, men jag har inte fotat dem. En till fördel med tubsockar som jag inte nämde i förra inlägget är att de räcker lite längre i storlek än vanliga med häl. Mycket bra när de ska sitta på en liten barnfot som växer. Varma och bra i vinterskorna i alpacka ull.

Ett par vantar

Ytterligare ett par vantar i garnet Fabel har dett världens ljus. Älskar färgerna! De här är stickade på restgarn från andra saker och det räckte inte riktigt så tummarna och yttersta biten på vanten är stickad i en annan färg av Fabel.
De gick ganska bra ihop så man tänker ju inte på det direkt. Vantarna fick även ett band för att inte komma bort när sonen sliter av sig dem. Snabbstickade och enkla att göra. Mönstret är liksom garnet från Drops.


"Pippimössa"

Mössa är färdig och den blev fin. Inte så tjock och i bomull så den funkar bra nu i höst.

Sonen fick agera fotomodell förstås. Våran första session gick inte så bra... 















Den andra gick bättre:




Kofta

En ny kofta blev till för ett tag sedan. Det har bara inte varit läge att fota. Jag skrev om den tidigare här. Stickad i Merino extra fine från Drops.  

Den är lite stor ännu men funkar.





Färgat garn

Jag läste ett blogginlägg om att färga garn med hjälp av karamellfärg och microvågsugnen. Här är det inlägget.
Det här var jag bara tvungen att prova och eftersom vi var på väg upp till min mor köpte jag med mig garn, färg och Ättiksprit. Jag köpte ett ullgarn (100% ull) som var superwashbehandlat. Det är ju ganska bra att kunna köra saker i maskin. Vet inte med säkerhet om färgen håller än, men enligt det jag har kunnat hitta på nätet så borde det göra det. Vi slabbade loss på varsitt nystan som vi nystade upp och gjorde till härvor eftersom jag det inte fanns härvor att köpa.  Det luktar inte godis kan jag tala om. Blöt ull och det kunde man ju tåla, men ättikan. Puh.
Hur som helst så verkade det funka bra och så här såg det ut när garnet hängde på tork.

      

Jag kunde förstås inte vänta utan satte igång att sticka så fort garnet hade torkat. Det grönblåa är min färgkombo och det blev precis så härligt färgglatt som jag hade hoppats. Den gröna färgen blev inte lika intensiv som den blå och om det beror på att vi hade mer eller mindre färg eller ättika i nån av dem vet jag inte för vi blandade allt på känn. Det gör mig ingenting, snarare tvärt om. Den gröna är superfin och gör en bra kontrast med den mildare tonen mot den intensiva blå.



Det blev ett par strumpor till sonen och jag fick en stump garn över. Den får väl bli en färgglad rand i ett annat par strumpor framöver. Än har jag inte sett det garn min mor färgade uppstickat, men det kommer väl så småningom. Hennes fick en massa olika rosa nyanser och blå partier. Även där blev den blå färgen mer intensiv. Jag undrar om det helt enkelt är mer pigment i den. Så är det med oljefärg vet jag. Blå tar man alltid för mycket av när man ska blanda.

Så här ser de färdiga strumporna ut. Vriden resår i skaftet och vanlig slätstickad fot. Jag tänkte först göra resår hela vägen och skippa hälen. En så kallad tubsocka, men jag ville se hur garnet såg ut i slätstickning med så det blev klassisk fot på strumpan.




S´s kofta

Till slut har den kommit fram med posten. Postgången har ju inte varit den snabbaste nu när flygen inte har gått efter ordning och jag hann nästan bli lite orolig, men nu har lille S fått sin kofta och mamma S är nöjd och glad.

Tyvärr verkar det som om halsen töjer sig så man får sy en tråd där vilket mamma S har gjort och nu funkar det fint. Det var inga problem för henne då hon är ganska duktig på handarbete själv (här finns hennes hemsida Mysebo design). Att den töjer sig kan vara bra att veta ifall man vill sticka denna kofta enligt mönster från Drops.


"Mammas nya toffel"

Nu är de så äntligen färdiga: mina nya tofflor som egentligen är mer som en socka utan skaft. (Stickat efter Drops beskrivning.)
Varma och behagliga är de, men ser kanske inte riktigt ut som jag trodde att de skulle. Jag tror att de skulle sett snyggare ut om jag hade lite större fötter, för mönstret är för storlek 38/40. Större fötter inte bredare, ja ni ser ju själva vilka ankfötter på bilden (som för övrigt går att klicka på för att se större).
De har fått namnet "Mammas nya toffel" efter radioprogrammet "Mammas nya kille" (inte för att det finns några likheter mellan själva tofflorna och programmet, eller det kanske det finns?).


Första projektet

Mitt första projekt som påbörjas med denna blogg igång kommer att bli ett par tofflor. Jag har totalt snöat in på tofflor och skulle vilja sticka hur många som helst. Gillar att ha nåt varmt och gosigt på fötterna nu när jag trampar omkring här hemma hela dagarna. Alla borde faktiskt ha ett par tovade tofflor för dessa kalla vinterdagar.
 Mina trotjänare som vissa av er redan har sett. Det var de som såg ut så här innan de var tovade. Som en narrmössa ungefär. Hihi, jag som inte hade tovat innan trodde väl aldrig att det skulle bli nåt man kunde använda av dem.


Men jag ska nog lyckas hålla mig ifrån att tillverka ett toffelberg. Om inte annat kommer sonen och tidsbristen ändå att sätta stopp några mängder av projekt.
Idag fick jag levererat stickorna jag behöver för de tilltänkta tofflorna direkt till min dörr. Tack så mycket Alicia för att du lånar ut dem.
Det ska bli spännande att testa dem. Det är stickor av märket Knit Pro och de sägs ju vara väldigt bra. Om man är intresserad av att köpa sådana kan det dock löna sig att kolla runt på olika ställen, priserna är mycket varierande har jag märkt.

Sen har jag förstås redan endel projekt igång (av varierande art) som förhoppningsvis ska vara färdiga för allmänt beskådande snart. Jag lovade mig själv att jag inte skulle börja med mer än en stickning åt gången när jag kom igång och sticka, men jag sa förstås inget om att inte starta virkningar, sömnader eller andra sorters projekt samtidigt som en stickning. Jag är ju trots allt min fars dotter och om jag kunde hålla mig till ett projekt vore det ju sensation.

RSS 2.0